Välj rätt knivstål

I detta inlägg ska vi gräva lite djupare i knivstål. Det finns en uppsjö olika sorters knivstål, en del är billigare och andra är dyrare. I ett tidigare inlägg har vi kortfattat beskrivit skillnaden mellan Kolstål och Rostfritt stål men i detta inlägg tänkte vi gå ner mer på djupet, i de olika stålens egenskaper.

Stålets kemiska innehåll

Stålens egenskaper beror helt på vad de är tillverkade utav, alltså deras kemiska komposition. Olika ämnen och kompositioner ger stålet och därmed knivbladet olika egenskaper. I grafen nedan kan du se våra knivståls olika kemiska kompositioner, hur många procent av olika ämnen som knivstålen består utav. Vill du se exakta siffror för respektive stålsort, läs på knivstålets produktsida. För att förstå denna graf behöver du veta vad de olika kemiska beteckningarna står för, se längre ner.

Nedan listar vi de olika kemiska ämnena som våra knivstål är tillverkat utav med en kort förklaring om vad de gör mer stålets egenskaper. Utifrån denna lista kan du sedan själv bedöma vilka egenskaper du vill ha på ditt stål och utifrån det hitta rätt knivstål. Vad du sedan ska göra med ditt knivstål för att tillverka ett knivblad kan du läsa om i vårt inlägg om Att härda stål.

CKol finns i alla stål, dock mest i kolstål som ska bestå utav minst 0,5% (helst 0,6%) kol. Stålet blir hårdare desto mer kol det består utav och presterar därför bättre. Stålet rostar dock och får fläckar lättare ju mer kol det består utav. Om man tillsätter för mycket kol kan stålet istället bli för sprött och öka risken för korrosion.
CrKrom ökar slitstyrka, härdbarhet och korrosionsbeständighet och finns i rostfritt stål som mest består utav krom, minst 12%. Det är dock mer korrekt att kalla det för rosttrögt stål då kromet endast skyddar mot rost men kan fortfarande rosta beroende på vad den utsätts för. För mycket Krom minkar däremot segheten i stålet.
CoKobolt gör att stålet får en finare kornstruktur samt ger det en större styrka och hårdhet. Mindre mängder möjliggör släckning, alltså snabb kylning för att uppnå hårdhet, vid högre temperaturer. Ett stål med kobolt har oftast en högre prisklass.
MnMangan gör att stålet får en bättre slitstyrka och härdbarhet. För mycket Mangan kan tyvärr bidra till att stålet blir för sprött.
MoMolybden ökar stålets syrabeständighet, styrka och seghet samt minskar sprödhet. Tillsammans med kromet höjer det stålets korrosionsbeständighet. Molybden bibehåller stålets hållfasthet vid höga temperaturer och innehåller den 1% eller mer kan den härdas i luft.
NiNickel används för att göra stålet mer segt, hållfast och härdbart.
PFosfor minskar seghet och ökar styrkan i kolstål.
SSvavel gör stålet lättare att bearbeta samtidigt som det påverkar styrkan och segheten negativt, på grund av det innehåller stål med Svavel oftast även Fosfor.
SiKisel gör stålet starkare, hårdare och ökar den totala styrkan vilket gör det mycket mer stabilt. Framförallt tillsätts Kisel för att hålla syre borta.
VVanadin ökar slitstyrkan i stål och gör att det får en bättre härdbarhet. Höga halter av Vanadin möjliggör ett mycket vasst egg, vilket då blir förknippat med en högre prisklass.

Våra bästsäljande knivstål:

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *